14 sep. 2008

.....äntligen tillbaka....


Igår körde Svt1 igång en ny säsong av Svensson Svensson med min stora idol Suzanne Reuter, mästare i dräpande kommentarer. Fast....hmmm..... jag vet inte. Jag tyckte inte det var riktigt lika bra den här gången. Herr Svensson var lite avslagen och jag saknade Suzannes dräpande skratt. T o m ungarna var lite för normala. Men det kanske bara var jag som var i fel stämning.

Svensson Svensson är annars min typ av humorprogram. Oförargliga program där jag inte behöver anstränga mig för att hänga med.....
Humor är nog en av de svåraste genrerna. Det gäller också att ha rätt utseende. Se på Björn Gustavsson, ser ut som en ängel och går iland med hur mycket elakheter som helst (ingen kan ju tycka att det är för elakt när det kommer ur en ängels mun). På det temat spinner också Johan Glans. Att ha rätt bakgrund hjälper också till, Özz Nûjen och Shan Atici kan bygga sin humor på invandrare då de själva är invandre. En svår humorgenre om man inte vill bli betraktad som rasist. Jonas Gardell kan "bögskämta", han kan ju knappast anklagas för homofobi. Även rätt dialekt kan hjälpa en komiker, se på Babben, hon är bra men visst får hon hjälp av den "goa" gotlänskan.
Ja listan kan göras lång men oavsett utseende, bakgrund eller dialekt måste komikern lära sig gå på "slak lina", lagom fräck utan att var plump och inte trampa för hårt på för många tår.


Inga kommentarer: