Efter en vecka som jag inte ens önskar min värsta ovän har jag nu nått ytan och livet går vidare. Jobbar igen, om än lite långsammare. Men det funkar.
Det är ett hårt samhälle vi lever i och på många sätt får man reda på att man inte passar in. Inte passar in i standardmallen.
Beslut som fattas av våra styrande politiker är anpassade efter standardmodellen och inga undantag får förkomma, inget sunt förnuft får användas av dem som ska verkställa besluten. Den som inte passar in i mallen får hamna utanför. Skyddsnätet har inte många trådar kvar, liknar mest ett fiskenät som gått några varv i en båtmotor. Det blir bara hål kvar och de som faller igenom slår sig. Slår sig väldigt hårt om de ens överlever.
Jag överlevde den här gången tack vare mina underbara barn. Nu börjar en ny tid och nya planer framtiden ska läggas upp. Planer, som ännu är lite suddiga.
Det klarnar nog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar